Fysioterapeut

En grundlig anamnes behövs för att fånga in patientens mångfacetterade problematik och skapa förtroende. Därmed går det att urskilja symtom som hänger samman med lipödem och de som är sekundära problem, till exempel knäartros.

En vanlig klinisk bild vid lipödem är rygg-och ledbesvär (isär-pressade knän), generell hypermobilitet, framåttippat bäcken med uttalad lumbal lordos samt smärta i fötter. Några fysiska tester görs för att undersöka funktion, uthållighet och kraft. Patienterna skattar symtom (VAS) och ansträngning (BORG) vid testerna. Benkraft är särskilt viktig att testa då den vanligen är nedsatt och även kraft/uthållighet i bålstabiliserande muskler (s.k. core). Många hittar core-muskler men saknar uthållighet samt teknik för att innervera dem i olika situationer. En gånganalys görs då gången ofta påverkas av smärtor, stelhet i fötterna och nedsatt frånskjut i gången, vilket kan ge en styltig gång. Smärta är en vanlig orsak till kontakt med vården, vilket gör att en smärtanalys ingår. Många har haft smärta i mer än 6 månader och ses därför som kronisk. Se För vårdgivare-Diagnostisering: Smärta.

Överrörlighetsproblematik bedöms med Beighton test

Känsla för kroppen:

Det är vanligt med svårigheter i relation till känslan för kroppen. Det kan yttra sig genom att patienten inte är lyhörd för kroppens signaler och pressar sig för hårt vid träning. Fysioterapeuten behöver vara medveten om problematiken och ge lämpligt stöd, till exempel att erbjuda patienten att få träffa andra i liknande situation för utbyte av erfarenheter, vilket varit möjligt i Lipödemskolan eller i bassänggrupp för kvinnor med lipödem. Ett annat sätt är via patientföreningarna.

Träningsråd vid lipödem:

För de flesta innebär fysisk aktivitet och träning utmaningar. En del har kört på för hårt i träningen och fått bakslag med stor fysisk och mental trötthet eller har hamnat i en ond cirkel med smärta och inaktivitet. Träningen behöver ofta gå långsamt fram, som vid graded activity (se För vårdgivare/behandling/fysisk aktivitet). I träningen används BORG och VAS ansträngning och smärta. Det ger patienten insikt i sin problematik, vilket de kan använda för att själva dosera sin träning. De som är fysiskt aktiva och gillar hårdare träning, särskilt yngre, behöver få teknik för ändamålsenlig träning och se över behovet av återhämtning. En röd tråd i träningen är att hitta lämplig hållning, aktivera bålstabiliserande muskler (s.k. core) och muskler kring leder samt aktivt och medvetet jobba med gång och fotfunktion.

Vid uttalad smärtproblematik är avlastad träning i bassäng lämplig för att inte trigga smärtsystemet ytterligare. Även att jobba med kroppen som redskap i lättare funktionell träning i syfte att ”väcka” musklerna, snarare än att bygga muskelvolym.

Många behöver hitta copingstrategier som fungerar vid fysisk aktivitet och träning. En del har hittat sätt, vanligen att bryta ned träningen i delar med vila emellan, för att få ihop en sammantagen lagom träningstid. Andra beskriver att tuffare styrketräning fungerar bäst, tungt motstånd i få repetitioner/vila emellan, för att få bukt med mjölksyra i benen.

Vid uttalad fatigue behövs strategier för att träningen ska bli görlig utifrån en begränsad energimängd. Viktigt att ge information om träningen och fatigue samt stöttning i att utföra enklare träning som håller över tid.  SMBQ enkäten fångar väl in problematiken och används även för att utvärdera effekten av en träningsperiod.

 

 

Återhämtning & cirkulationsbefrämjande övningar:

Det kan ta på krafterna att leva med lipödem. Många uppskattar och mår bra av att få övningar för återhämtning, djupandning och stresshantering. Enkla konkreta övningar är bra, som muskulär avspänning (spänn-släpp). Lymfostimulerande övningar förbättrar cirkulation och lindrar trötthet och mjölksyra i benen. Görs lämpligen med benen i högläge.