Arbetsterapeut

Utgångspunkten för samtalet mellan patient och arbetsterapeut har varit den skattning som gjorts med enkäterna RAND-36, SMBQ och BAS-2. Patienten får redogöra för hur väl skattningarna stämmer överens med den egna uppfattningen om situationen. Vi identifierar vilka hinder som finns för att kunna utföra dagliga aktiviteter, hur olika symtom påverkar, och vilka resurser som finns hos personen själv eller i omgivningen.

I lipödemprogrammet har arbetsterapeuten ofta använt från CMOP-E (The Canadian Model of Occupational Performance and Engagement).

Modellen beskriver samspelet mellan människan, omgivningen och aktiviteten som utförs och hur dessa faktorer påverkar varandra.

Vid lipödem kan förmågan att utföra meningsfulla aktiviteter vara begränsad och ge upphov till minskad vilja och motivation. Det kan ha fysiologiska, känslomässiga eller kognitiva orsaker.

Lipödem är en sjukdom som är synlig och många beskriver att de haft symtom sedan puberteten och mött negativa reaktioner från omgivningen. Dessa upplevelser följer sedan med personen hela livet och kan påverka individens drivkrafter och vad man upplever som meningsfullt.

Aktivitetsförmåga

Flera av deltagarna i lipödemprogrammet beskriver att de upplevt långa perioder av negativ stress.   Arbetsterapeuten försöker få en uppfattning om det finns en balans mellan personens kapacitet och de krav som ställs på personen. För mycket negativ stress utan en ordentlig återhämtning leder till negativ stress och sjukdom, med en god balans kan stress upplevas som något positivt. Vi kan påverka vår hälsa genom aktivitet men det är viktigt med en balans mellan aktivitet och vila.

För att individen ska bli mer motiverad och engagerad samt delaktig i sin behandling, och även i formulering av målen med de insatser som planeras, är det viktigt att personen själv får identifiera sina aktivitetsproblem och prioritera dessa.

En kartläggning av aktivitetsutförande och begränsningar, samt att medvetandegöra personen om sina värderingar kring detta, har visat sig vara en god grund för att identifiera mål i rehabiliteringen. Dessa mål måste stämmas av med och fungera med övriga mål som formuleras i personens rehabiliteringsplan.

 Canadian Occupational Performance Measure COPM 

Detta bedömningsinstrument bygger på CMOP-E och har använts i lipödemprogrammet för att få en uppfattning om personens egen upplevelse om meningsfulla aktiviteter. Det har använts för att sätta klientcentrerade mål i första hand, och som resultatmått av rehabiliteringen i mindre utsträckning.

COPM är en semistrukturerad intervju där personen först ombeds identifiera aktiviteter hen vill, behöver eller förväntas utföra i sitt dagliga liv. Aktivitetsområdena är personliga dagliga aktiviteter, produktivitet (förvärvsarbete, hemarbete, studier) och fritid. Därefter frågar arbetsterapeuten om personen är kapabel att utföra dessa aktiviteter och om resultatet är tillfredsställande. Vederbörande ombeds även att skatta hur betydelsefullt det är för denna att kunna utföra den aktuella aktiviteten. Skattningsskalan går från 1= inte alls viktigt till 10=extremt viktigt.

Personen ombeds att välja högst fem av de problem som är mest angelägna och sedan för vart och ett av dessa problem skatta: den egna uppfattningen om utförandet av, respektive tillfredsställelsen med utförandet av aktiviteten inom det aktuella området. Även här går skattningsskalan från 1= kan inte utföra/inte alls tillfredsställande till 10= Utför extremt bra/ extremt tillfredsställande.

Återkoppling sker genom att personen och arbetsterapeuten diskuterar resultatet av intervjun samt vilka insatser som krävs för att uppnå förbättring. Åtgärderna läggs till i personens rehabplan.

Uppföljning sker på tidpunkt som bestäms av båda parter. För beräkning av poäng och resultat, se referenslistan. Instrumentet, översatt till svenska, kan erhållas från Sveriges Arbetsterapeuter.

Målformuleringsguide med COPM och åtgärdsplan för patient 1:

De mål som är inom parentes upplevdes inte absolut nödvändiga. Övriga mål prioriterades.

Åtgärdsplan

För personen omfattade åtgärdsplan i arbetsterapi bland annat:

• Analys av ADL och hemarbete. Anpassning av miljö och hjälpmedelsutprovning.
• Analys av förvärvsarbete och förslag till åtgärder. Intyg till arbetsgivare med förslag på anpassningar av arbetsuppgifter resp. utrustning till arbetsplatsen.
• Erbjudande om deltagande i lipödemskola för att få mer information och träffa andra i samma situation.

Samtal kring hur andra åtgärder från teamet kan utnyttjas för att nå målen, till exempel hur och när kan kompressionspumpen användas för att klara att utföra fler sociala aktiviteter?

Vilken betydelse har kompressionsplagg fått för uthållighet och minskad smärta?

Kan bassängträning med andra med lipödem innebära att personen börjar bryta social isolering?

Vilken inverkan får de sammanlagda teaminsatserna på kognitiva funktioner såsom koncentration och minne, utöver de fysiska funktionerna. Har insatserna medfört att personen kommit närmare målen?

Eventuellt kan även målet att läsa en bok med behållning uppfyllas vid utvärdering om en tid.

Målformuleringsguide med COPM och åtgärdsplan för patient 2:

Uppföljning av målen gjordes, gröna fält.

Åtgärdsplan

För personen i exempel 2 omfattade åtgärdsplanen:

• Samtal kring skattningarna i COPM, där personen får definiera vilka mål som är viktigast. Att hitta glädjen med fina kläder och socialt umgänge kan framstå som viktigare än att delta i träningspass på gym (det sistnämnda uppfattar många som en förutsättning för att kunna uppnå de förstnämnda). Personen kan resonera hur hon ska agera utifrån detta.
• Erbjudande om deltagande i lipödemskola.

Andra åtgärder i rehabiliteringsplanen omfattade kompressionsplagg, vilket förbättrade uthållighet och minskade smärtan. Att personen minimerar vardagsmotion innebär att hon ransonerar orken och klarar fler fritidsaktiviteter. Träningen utförs på ledig dag och omfattar core och styrketräning. Planer på att ta itu med kost och andra livsstilsförändringar kommer troligen fungera bättre då personen uppnått grundläggande mål.

Interventioner i arbetsterapi beskrivs mer utförligt under För vårdgivare/behandling/aktivitetsförmåga