Den kliniska undersökningen av lipödempatienter avslöjar att smärtan kommer ifrån fettet och inte andra närliggande vävnader, som muskuloskeletala systemet. Målet med operationerna är att avlägsna så mycket av fettvävnaden att symptomen försvinner eller reduceras till en nivå som patienten kan tänka sig leva med.

Genom åren är ett flertal olika metoder beskrivna för att bli av med oönskad fettvävnad, både friskt fett och lipödemfett. Vad man använder för metod att dra ut fettet spelar ingen roll i detta avseende, så länge målsättningen med operationen uppnås. Den opererande kirurgen skall ha kunskap om alla dessa metoder för att kunna välja den som passar bäst för den individuella patienten. Val av metod och övrig planering görs i nära samråd med patienten, kirurg och narkosläkare.

Ämnar man ta lite fett räcker lokalbedövning, för stora mängder krävs narkos eller ryggmärgsbedövning, oavsett metod i övrigt.

Inför en operation görs en utvärdering av patientens hälsa. Grunden ska vara en hälsodeklaration ifylld av patienten som även måste vara väl informerad och ha godkänt både planeringen och sitt ansvar för delaktighet i förberedelser och uppföljande behandling.

Patienten ska vara kontrollerad vad gäller hjärtrytm, blodtryck och andra medicinska avvikelser. Kliniken ska ha beredskap för att åtgärda och övervaka de komplikationer som kan uppstå både under och efter en operation. Högriskpatienter ska opereras där det finns tillgång till fullständiga sjukhusresurser.

Patienten ska även vara välinformerad om förloppet och förväntat resultat av ingreppet, samt ha provat kompressionsplagg som regel 3 – 6 månader inom ramen för den konservativa behandlingen som föregått fettsugningsoperationen. Att ha en etablerad kontakt med terapeut som kan förse patienten med kompression, även efter operationen, underlättar eftersom kompression är en förutsättning för ett gott resultat.

För att utvärdera en operation mäts extremiteterna vilket ger en möjlighet att följa resultatet av fettsugningen.

Förberedelser och riskbedömning inför en lipödemoperation beror på vad man planerar.

Faktorer som kirurgen har att ta hänsyn till är var patienten är i livet. Förutsättningarna är olika om det gäller en yngre person med graviditeter framför sig eller någon som befinner sig strax innan menopaus. Även omfattning av utbredning och volymen av fett samt stadiet av lipödemet påverkar hudkvalitet. Här måste operatören vara tydlig med vilket resultat som kan förväntas.

Ett fixt BMI kan inte sättas som gräns vare sig för operation i lokalbedövning eller narkos. BMI 30 är en gräns som många plastikkirurgiska kliniker använder som riktlinje. Lipödempatienter med stora fettdepåer över stuss och ben/armar kan ha BMI långt över detta. Fetma mer centralt – sk bålfetma- är snarare ett observandum vid riskbedömning.

Det är viktigt för resultatet att vikten har vänt neråt även om BMI gränserna tillåts vara höga, 40 eller mer i vissa fall. Vissa patienter med BMI 50 accepteras för operation på en del kliniker efter utredning av narkosläkaren. Patienten måste göras medveten om att viktminskning ger bättre resultat av operationen.

Andra förberedelser kan vara att behandla åderbråck – som kan orsaka blödningar, och bensår – som kan orsaka infektion till exempel.

Risker med fettsugning skiljer sig inte mellan om patienten är vaken eller sövd. Den tumescenta vätskan som injiceras kan ge vätskebalansrubbningar med ändrade nivåer av salter i kroppsvätskor och kan påverka ett svagare hjärta med risker som hjärtsvikt. Mängden lokalbedövningsmedel man kan ge är begränsad och överdosering kan leda till påverkan av hjärtat och centrala nervsystemet.

Fettsugningen vid lipödem är ofta omfattande. Totalvolymerna är ofta mycket stora, kan omfatta mellan 20 och 40 liter fett fördelat på många operationer.

Olika operationstekniker beskrivs under rubriken ”Fettsugningsmetoder”

Det är viktigt att ersätta vätskeförluster. Här skiljer sig inte operation i lokalbedövning eller narkos. Den postoperativa övervakningen måste anpassas till den utförda operationen. För mindre och enklare ingrepp kan man gå hem samma dag medan större ingrepp kräver övernattning på kliniken.

Patienter beskriver att den första tiden kan ytkänseln vara nedsatt, vävnaden kännas hård och uppsvälld, ibland finns en brännande känsla. Det kan ta några veckor innan det lägger sig. Det kan vara svårt att sitta eller böja sig eftersom kompressionsplaggen sitter riktigt tajt.

LPG behandling, kompressionspump eller manuell lymfmassage, utförd utanpå kompressionsplaggen, upplever många har en positiv effekt på spännings- och svullnadskänsla samt rörlighet. Dessa behandlingar ersätter inte kompressionsplagg och kan i vissa fall leda till läkningsproblem om de utförs felaktigt.

Kompressionsbehandling efter operationen

Postoperativ kompression är nyckeln till en lyckad operation. Korrekt utprovade kompressionsplagg ger adekvat hudåtstramning utan att man tillför värme.

Idealet är att patienten har en terapeut som kan mäta, prova ut och beställa kompressions plagg. Flera regioner har lymfterapeuter som utför detta, men alltför många gör inte det. Behandlande kirurg blir då den som får råda till valet att kompressions plagg. Patienten måste vara medveten om tillkommande kostnader för kompressionsplagg framgent.

Under veckorna efter en operation samlas vävnadsvätska i de hålrum som fettsugningen skapat. Låter man denna vätska finnas kvar kommer vätskan stimulera till att fettcellerna i området ökar i storlek förutom att ärrbildningen i området blir kraftigt överdriven. Fettsugningen får då ett sämre resultat än det som man kunde ha uppnått. Även vid en adekvat kompression ses ibland depåer av fett som uppfattas som att man missat att fettsuga. Typiskt område för detta är vid fotleden där rörligheten i fotleden, och den stora differensen i omfånget vid leden och nedre delen av underbenet, gör att det är svårt att uppnå god komprimerande effekt.

Kompression på nere extremiteten måste vara klass 2, flatstickad och med medicinsk gradient. Dagtid är det lämpligt att använda en extra knästrumpa utanpå kompressionsbyxorna för att uppnå en motsvarighet till klass 3. Det är svårt att sova med kompression av klass 3.

Fettsugning av armar är mer förlåtande när det gäller tryck. Ofta blir det problem med skavning i armhålan. En kompression av typen långärmad tröja ger adekvat kompression.

Vid stora fettsugningar där huden behöver krympas ska klass 2 – 3 kompression användas oavsett om operationen görs i lokalbedövning eller narkos.

Kompressionsplaggen ska anpassas efter förbättringen och omfångsmåtten minskas vid varje omgång.

Efter 3 månader kan man vara utan kompression nattetid, vid 6 månader och upp till ett år kan många vara utan kompressionsplagg även dagtid. Kompressionsplagg kan fortsatt behövas vid behov, och för en del personer behövs kompressionsplagg livslångt. Detta gäller speciellt de som även har lymfödem innan operationen.

Efterkontroller

Uppföljning av en operation är viktig men rutinerna varierar mellan kliniker, som längst är uppföljningen 12 månader vid de kliniker vi varit i kontakt med.

Vid efterkontroller utvärderas kompressionsplaggen och följs upp.

Måttagning visar förändring och ger en möjlighet att utvärdera resultat.

Sjukskrivning

Beroende på metod, storlek på ingrepp och vilket arbete man har, kan sjukskrivningen variera mellan en dag eller två för att hämta krafter och upp till 6 veckor. Det finns enstaka patienter som har lång återhämtningstid. Detta vet man inte på förhand.

En effekt av operationen kan vara en påverkan på blodtrycket med yrsel.

Fettsugning av lår och stuss påverkar mindre än fettsugning av underben.

Långsiktigt resultat

 Fler och bättre studier behövs för att ge starkt vetenskapligt evidens för de långsiktiga effekterna av  fettsugning vid lipödem. Erfarenheterna från operatörer och patienter är att fettsugningen ger tydlig effekt såsom minskad smärta, volym, blåmärken, tyngdkänsla, trötthet samt ökat rörlighet, aktivitetsförmåga och livskvalitet. De värst drabbade patienterna får oftast den största förbättringen på symtom och funktion, förutsatt att det inte finns andra diagnoser som påverkar livskvaliteten.

Man måste vara medveten om att en viktuppgång efter fettsugningen försämrar resultatet av operationen och att en ny operation i samma område kan bli besvärlig.

I studier som görs av effekterna av fettsugning är det väsentligt att man beskriver patientgruppen, definierar stadier och samsjuklighet, inte enbart BMI och volym, eftersom detta har stor betydelse då man ska utvärdera resultat av en fettsugningsoperation.

Det finns viss evidens för att operationen har positiv effekt även på samtidiga sjukdomar.

En enkät som genomförts under 2021 av projekt lipödem besvarades av 519 personer med lipödem. Av dessa var flertalet i stadie III, 48% hade flera diagnoser såsom hypothyreios, astma, migrän, ledbesvär, obesitas och fibromyalgi. 32% hade varit sjukskrivna på grund av lipödem, 60% av dessa under lång tid.

Symtom som hade störst inverkan på det dagliga livet var tyngdkänsla, fysisk trötthet, smärta och storleken på lipödemet.

131 personer, 25,6%, hade genomgått fettsugningskirurgi. På en skala från -1 till +3 skattade gruppen i genomsnitt +2,36 på tillfredsställelse med påverkan på lipödemsymtomen. Resultatet +3 innebar att behandlingen på ett avgörande sätt minskat symtomen.

Läs mer om erfarenheter av fettsugningskirurgi från kvinnor med lipödem:

https://lymfkalmarlan.se/odem/lipodem/lipodem2019/fallbeskrivningar/