Om projekt Lipödem

Projekt Lipödem

Stiftelsen Bräcke diakoni initierade projektet som syftat till att synliggöra och skapa förståelse för diagnosen lipödem.

Det borde vara självklart

  • Att få hjälp
  • Att hjälpen hjälper
  • Att mötas med respekt
  • Att inte behöva förklara
  • Att lätt kunna skaffa sig kunskap

Men det är inte självklart för alla. Inte för dem med lipödem. Det vill vi ändra på!

Projektet har pågått under 3 1/2 år och har haft som målsättning att:

  • Samla och kanalisera kunskap och erfarenheter samt skapa rekommendationer för vård och behandling
  • Sprida information om lipödem
  • Ta fram verktyg för stöd till personer med lipödem, anhöriga och vårdpersonal
  • Synliggöra diagnosen Lipödem för politiker, allmänhet och beslutsfattare
  • Stimulera till forskning

Vi har tillsammans med de deltagande organisationerna arrangerat en mängd aktiviteter och workshops. Vi har spridit information  men också samlat erfarenheter för att skapa bra vårdprogram och behandling.

Vi gjorde det tillsammans

Projektet var ett samverkansprojekt mellan Bräcke diakoni i samarbete med organisationer med stor kunskap och erfarenhet av hur det är att ha lipödem eller hur det är att vara närstående.

Det är:

  • SÖF Svenska Ödemförbundet
  • Lymf S Lymf- och lipödemföreningen i Stockholms län
  • Nka Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Utöver dessa har projektet samarbetat med andra patientföreningar såsom den i Kalmar: Lymf Kalmar Län och i Region Jönköping Lymf Region Jönköping

Tillsammans ska vi synliggöra och skapa förståelse.

Projektet har finansierats med medel från Allmänna Arvsfonden.

Allmänna Arvsfonden

Allmänna arvsfonden har haft betydelse för flera generationer svenskar. Sedan starten 1928 har fonden bidragit till att utveckla samhället på flera olika sätt. Visste du till exempel att Friends och Självmordslinjen startade som arvsfondsprojekt?

Samhällsnytta sedan 1928

Allmänna arvsfonden bildades 1928 när Riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva. Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten. I stället skulle arven gå till allmännyttiga ändamål. För att möjliggöra detta inrättades Allmänna arvsfonden, där mottagare av pengar ur fonden skulle vara barn och ungdomar. Senare tillkom även gruppen personer med funktionsnedsättning. Fonden var när den skapades världsunik och är så fortfarande i dag!

De första arven som tillföll fonden kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare. Därefter har Arvsfonden årligen fått motta arv och gåvor som inte bara kommit fondens målgrupper till del utan i förlängningen oss alla. Till en början fördelades pengarna ur Arvsfonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar. På det sättet var fonden en föregångare till både studiestödet och barnbidraget.

Barnavårdscentraler, färdtjänst, Självmordslinjen…

Arvsfonden finansierade även föregångare till funktioner som allmänna förskolan, mödravårdscentralerna och barnavårdscentralerna. Färdtjänst, personlig assistans, hjälptelefonen vid BRIS, Glada Hudikteatern, Cirkus Cirkör, Friends och Självmordslinjen är andra exempel på verksamheter som startats med pengar från Arvsfonden. Tacksamheten gentemot de vars arv tillfaller fonden delar vi alltså tillsammans, eftersom vi alla på olika sätt får ta del av dem.

Hur kommer pengar in till Allmänna Arvsfonden?

Om en person avlider utan att efterlämna make/maka eller närmare släktingar än kusiner blir Allmänna arvsfonden arvinge. Förutsättningen är att den avlidne inte har testamenterat till någon annan.

Arvsfonden kan även få egendom genom gåva, testamente, förmånstagarförordnande i försäkringsavtal eller vid likvidation av aktiebolag eller ekonomisk förening. De senaste åren har Arvsfonden också fått in pengar från metallåtervinning. I maj 2016 beslutade riksdagen att metallföremål som inte förbränts vid kremering ska kunna återvinnas genom materialåtervinning. Eventuellt ekonomiskt överskott från återvinningen ska gå till Arvsfonden.

Vad händer när Allmänna Arvsfonden ärver?

Hänsyn och respekt är ledord när vi tar hand om och avvecklar dödsbon där det varken finns någon nära släkting eller testamente. Då utser vi en professionell god man, ofta en jurist, som ansvarar för boutredningen. Det är viktigt för oss att den sker på ett respektfullt sätt som sätter den avlidnes integritet i första rummet.

Vi är även måna om att ta vara på egendomens värde på bästa sätt. Lösöre säljs i första hand på auktion och mäklare anlitas i de fall det finns en bostadsrätt eller fastighet. Vi ser även till att begravningen och gravsättningen sker enligt den avlidnes vilja så långt den är känd samt ansvarar för att gravplatsen vårdas med bland annat plantering av blommor.

Därefter förs arvet vidare ut i samhället och finansierar nyskapande och utvecklande projekt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

Tillsammans får vi nya idéer att växa

De arv som Arvsfonden förvaltar möjliggör att cirka fyrahundra projekt över hela landet får ekonomiskt stöd varje år. Under de senaste tio åren har över fem miljarder kronor fördelats till drygt 1700 utvecklingsprojekt i civilsamhället. Projekten är i alla storlekar och spridda över hela landet. Det gemensamma är att projekten är av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Varje år inkommer ett tusental projektansökningar som handlar om allt från att bygga konstgräsplaner och idrottsplatser till kultur- och integrationsprojekt. Projekten bedöms utifrån hur nyskapande och utvecklande de är för målgruppen. Andra viktiga kriterier för att få pengar är målgruppens delaktighet i projekten, att det finns en plan för överlevnad efter projektsavslut och att projekten vilar på en demokratisk grund.

Bräcke Diakoni

Med hjärta – utan vinstsyfte

Vi är Bräcke diakoni. En pigg och nyfiken 90-plussare. Som idéburna drivs vi av en vilja att göra skillnad, inte att tjäna pengar. Det gör att vi kan tänka med hjärtat först. Vi vet att vård och omsorg behöver både hjärta och hjärna. Och en stor portion medmänsklighet. Som idéburen stiftelse har vi inga ägare och drivs först och främst av viljan om att göra skillnad. Inte av att göra vinst. Men även vi behöver ha en organisation i ekonomisk balans, skillnaden är att den vinst vi gör återinvesteras i våra egna verksamheter.

Piggare än någonsin

Redan 1923 startade biskop Edvard Rohde stiftelsen Bräcke diakoni. Mycket har hänt sedan dess och idag är vi piggare och mer nytänkande än någonsin. Vi vill göra skillnad där det faktiskt behövs. När samhället förändras ändras också behoven. Men vi kommer alltid fortsätta ifrågasätta och vilja göra något åt de behov vi ser. Vi delar med oss av vår kunskap och är självklart beredda att lära av andra. Samhällets resurser ska användas på bästa sätt – där de faktiskt behövs. Tillsammans med våra över 1100 medarbetare strävar vi mot vår vision om ”Ett medmänskligare samhälle”.

Vi behandlar inte alla lika

Med över 50 verksamheter inom områdena hälsovård, funktionshinder och äldreomsorg blir det en hel del möten. Möten med människor som alla har egna behov, förutsättningar och drömmar. Det är med stolthet vi säger att vi inte behandlar alla lika. För alla är inte lika. Alla har inte samma behov. Hos oss ska alla känna att de blir tagna på allvar. Där de är vill vi också vara. Och de behov som finns vill vi möta. Oavsett om det sker på en vårdcentral, i rehabilitering, inom psykiatrin eller på hospice.

Det är det som är diakoni för oss!

www.brackediakoni.se